Sista inlägget från mig

Hej på er igen!

Först måste jag säga att det känns konstigt att logga in på bloggen från Sverige och inte sitta på kontoret på ISS med fläktarna på högsta nivå och höra barnens klocka ringa för återgå till lektionerna efter lunch... Jag kom hem från Indien för ca 3 veckor sedan och börjar nu landa och vänja mig med de kalla klimatet;)

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja med mitt ”sista” inlägg här på bloggen.  Kändes nyss som jag stod där den kalla decembermorgonen på Arlanda och inte visste vilket fantastiskt äventyr som väntade på mig. Detta låter som en riktig klyscha men detta har varit bästa tiden i mitt liv och det menar jag verkligen! Funderar ni på att åka som volontär till Intact så ta chansen!  Det har varit fantastiskt lärorikt tid med många skratt och nu lever jag i en slags bubbla med alla fina minnen jag fått. Många ifrågasatte mig innan min resa hur jag vågar åka som ensam tjej till Indien men det var inga problem alls för man blir väldigt väll om händer tagen av ISS, jag kände på en gång att jag var i trygga händer när jag klev ur bilen den där söndags morgonen på ISS skolgård och möttes av glada barn som kom och krama mig och en väldigt trevlig och gullig personal, det kändes nästan som att komma hem till en enda stor familj.

Min tid på intact gick väldigt fort, när jag åkte hade vi sålt hästen Prince som ni vet och det nya stallet vid skolan stod nästan klart och vi väntade på regnet så gräset kunde börja växa. Sen får vi inte glömma nytillskottet Jerry, den nya lilla ponnyn som köptes. Jag tror han kommer bli kanon till barnen!  Att flytta stallet till skolan tror jag också på då vi kommer spara massor med pengar och flera barn kan ta del av ridterapin vilket är superbra då ridterapin verkligen gör skillnad!!

Under min tid såg jag markanta skillnader som tillexempel barn som började gå bättre tack vare terapin, barn som började skratta, barn som vart mera tillfreds, barn som började prata bättre, barn som började sjunga. Det finns massor att rabbla upp om hur bra ridterapin är för barnen och jag hoppas så att detta Projekt verkligen får leva kvar för det behövas!

 Nu tackar jag för mig nu!

Och jag kommer besöka Indien igen men framförallt Intact igen, jag hade nästan kunnat börja mina nya volontärs period i höst igen, om det vore möjligt J

Vi ses

/ Josefin